Collaborative & Proactive Solutions (CPS), tidigare Collaborative Problem Solving

Collaborative & Proactive Solutions (CPS) är ett förhållningssätt och en metod för att i samarbete lösa problem. Denna har utvecklats av Ross W. Greene (klinisk psykolog från Boston). Den underlättar för barn och ungdomar med utmanande beteende samt deras omgivning. Metoden och tänkesättet fungerar även för barn som inte har särskilt stora svårigheter. CPS är helt i överensstämmelse med det förhållningssätt som KSA förespråkar.

Tänkesätt

Greene betonar att om ett barn har ett beteende som krockar med omgivningens förväntningar så är det relationen mellan barnet och omgivningen som ger problemen. Färdigheter såsom flexibilitet/anpassningsförmåga och problemlösningsförmåga är sent utvecklade, något som leder till svårigheter i vardagen. Greene säger: ”Barn beter sig bra om de kan”. Barn villbete sig på ett bra sätt och uppfylla förväntningar och önskningar i den omgivande miljön.

Det är inte så att de beter sig bra om de vill. Det är helt avgörande att man tar till sig detta, säger han, att det är en fråga om outvecklade färdigheter, inte en fråga om motivation. Om man tror att det handlar om motivation hos barnet kommer man att försöka påverka det med vad vi i Sverige brukar kalla ”piska och morot”, d.v.s. belöningar och bestraffningar. Det är helt meningslöst, säger han, när det handlar om att barnet har bristande färdigheter och faktiskt inte kan bete sig annorlunda.

Metod

Greene har ställt samman en lista över färdigheter ”Assessment of Lagging Skills and Unsolved Problems” ALSUP, en lista över outvecklade färdigheter.I ALSUP-listan nummer två finns förslag på ”olösta problem” i hemmet och i skolan.

Besök Ross W. Greene's hemsida -->

Jag rekommenderar särskilt "Resources. The Paperwork." Ross Greenes hemsida ger material även på svenska, såsom ALSUP-listorna, Plan B flödesschema och ”Rättighetsförklaring för barn med problemskapande beteenden”. Den senare rekommenderas för samtal i personalgrupperna i förskola, skola och fritidshem. På senare tid har Ross Greene reviderat och lagt till en hel del så jag rekommenderar att du går in i denna direktlänk: http://www.livesinthebalance.org/sites/default/files/LIB%20Forms%20Swedish%20FINAL%20081616%20FILLABLE.pdf

Genom att hantera de olösta problemen på ett ändamålsenligt sätt tränas barnet i färdigheterna. Bristande färdigheter hos barnet kopplas samman med ”Unsolved Problems”, d.v.s  problemsituationer i barnets vardag. Man beslutar sig som vuxen för vilka problemsituationer man vill arbeta med, en eller två, till en början. När man sedan använder Greenes problemlösningsmetod – d.v.s. konfliktlösning eller konflikthantering – tränas färdigheterna.

Strategier Plan A, Plan B och Plan C. Plan A (alltför vanligt förekommande), Lösningen ser till den vuxnes  behov och önskningar (vilket är utifrån den vuxnes uppfattning om vad barnet – och omgivningen – behöver). Den vuxne bestämmer. Plan B. Problemlösning i samarbete, alltså CPS. Målet är att alla inblandade ska bli nöjda, få vad de behöver, och att lösningen ska vara genomförbar. Plan C ser till barnets behov och önskemål. Det betyder att du direkt följer barnets önskningar utan invändningar. Den vuxne tar inte itu med problemet nu  – kan göra det senare.

Plan B tränas i CPS: Steg 1. Empatiska steget ( den vuxne lyssnar reflekterande och försöker förstå barnets perspektiv),Steg 2. Problemet definieras. Barnets behov och den vuxnes behov som uttrycks först nu när barnet blivit hört. Steg 3.Inbjud till problemlösning. Steg 3. Problemlösning gemensamt. Steg 5. Beslut.

Att läsa

Greene har i svensk översättning skrivit Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar (2002, översättning Gunilla Gerland. Am. orig. 1998.) 2008 kom en bok inriktad på skolan: Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt (Cura, 2008). Ytterligare böcker av R. W. Greene: Hitta rätt – En lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan (Studentlitteratur, 2017). Han har även skrivit en bok riktad direkt till barnfamiljerna: Att växa tillsammans – du och ditt barn genom livet (Studentlitteratur, 2017).

Företaget Pedagogiskt Perspektiv har vid upprepade tillfällen bjudit in Greene till Sverige för att föreläsa och ge kurser. Helene Tranquist har skrivit en utmärkt presentation av CPS. Den kan man läsa på www.pedagogisktperspektiv.se. Den står som artikel nummer 12.

En grupp knuten till Barnneuropsykiatriska kliniken, BNK, (Drottning Sivlias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg) har efter utbildning hos Greene arbetat med CPS och gjort en studie på 17 barn. De har så goda erfarenheter att de fortsätter att använda sig av förhållningssätt och metodik i sitt dagliga arbete på BNK. De 17 barn som ingick i studien hade alla diagnoserna ADHD och trotssyndrom. De medicinerades inte. Deras rapport publicerades i Acta Paediatrica i febr. 2012.

Den konflikthantering och problemlösning Greene förespråkar passar utmärkt med det förhållningssätt vi förespråkar i KSA. Det är till nytta inte endast för barn med neuropsykiatrisk problematik utan även för barn utan beteendeproblem. I Anettes och min bok Hantera konflikter och förebygg våld har vi i kapitel 8 och 18 tagit upp mycket av Greenes sätt att tänka och arbeta. Kapitel 18 finns här på KSA som exempelkapitel att ladda ned.